SW | EN | FR

  Vanliga frågor om Montessori

Passar Montessori alla barn?

Vad är den övergripande tanken med Montessoripedagogiken?

Vad skiljer Montessoripedagogiken från ”vanlig” pedagogik?

Hur homogen är synen på Montessoripedagogiken i de olika länderna runt om världen?

Varför är Montessorigrupper och -klasser alltid åldersblandade?

Finns det risk att Montessoribarn blir för individualistiska?

Har Montessorilärare en speciell inställning till kroppskontakt med barn?

Hur går det för barn med koncentrationsproblem i Montessori?

Vad menas med alla konstiga termer inom Montessori?

Är det skillnad på en Montessorilärare och en ”vanlig” lärare?

Hur beprövad är Montessoripedagogiken för grundskolan?

Krävs det inte väldigt mycket självdisciplin hos eleverna för att Montessoripedagogiken ska fungera?

Hur vet lärarna att barnen lär sig vad de ska (enligt läroplanen) om barnen väljer fritt bland ämnena?

Är inte Montessoripedagogikens framgång eller misslyckande väldigt avhängig kvaliteten på läraren och därmed osäker?

Kan man börja i Montessoriskola om man inte har gått i Montessoriförskola?

Kan man anpassa sig till en ”vanlig” skola om man gått i Montessoriskola?

Får elever som gått igenom Montessorigrundskolan t o m högstadiet sedan svårt att anpassa sig till gymnasiet?

Är det sant att elever som går i Montessorigrundskolor är sämre på matematik?

Kommer BMSL att vara auktoriserad Montessorigrundskola?

Har man traditionella läxor i Montessoriskolor?

Om barnen inte har läxor, hur sker då inlärningen?

Har barnen inga raster?

Finns det stora skillnader mellan olika Montessoriskolor?

Finns det forskningsresultat som visar att Montessoriskolor fungerar bättre än andra skolor?

Hur kommer Ni att säkerställa att BMSL följer den svenska läroplanen?

 
 
Passar Montessori alla barn?
Ja, Montessoripedagogiken passar alla barn efter som de får utvecklas i sin egen takt och efter sina egna behov och intressen. Montessoripedagogiken bygger på att varje barn är unikt och varje barn möts med respekt där det just då befinner sig i sin utveckling. Ett sådant synsätt kan inte vara fel för något barn.

Däremot kan man säga att Montessoripedagogiken inte passar alla föräldrar. Det krävs nämligen att man ställer upp på Montessorifilosofin och att man tycker om självständiga barn som inte behöver de vuxnas hjälp hela tiden. Som förälder måste man ta till sig Montessoripedagogikens tankar annars får barnet uppleva två världar, en i skolan och en hemma.


Vad är den övergripande tanken med Montessoripedagogiken?
En tydlig och ärlig tilltro till barnet och dess inneboende möjligheter. Varje barn bär inom sig en strävan efter självständighet och en medfödd lust att lära allt om sin omvärld. Montessoripedagogiken har denna kraft som utgångspunkt. I praktiken bygger sedan pedagogiken på fyra moment:
- respekt för barnet, för individen
- en förberedd miljö
- frihet och ansvar
- helheten före detaljerna

Maria Montessori kallade det att sätta barnet i centrum. Idag, nära 100 år efter att den tanken formulerades för första gången, har den på intet sätt mist sin betydelse.


Vad skiljer Montessoripedagogiken från ”vanlig” pedagogik?
Allt mindre, faktiskt. Den vanliga svenska skolan har närmat sig Montessoripedagogiken. De svenska läroplanerna är tydligt inspirerade av Maria Montessoris pedagogik.

Fortfarande har dock de barn som går i en Montessoriskola större möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Det är barnen själva som styr sin kunskapsinhämtning. Förmågan att själva planera växer under lärarens ledning.

Montessoripedagogiken innebär ett sätt att lära som främjar utvecklingen av självständiga människor, engagerade i sina egna liv.


Hur homogen är synen på Montessoripedagogiken i de olika länderna runt om världen?
Synen på Montessori skiftar mycket mellan olika länder och kulturer. I vissa länder har Montessori en överklasstämpel på sig, förmodligen för att de flesta nya pedagogiska riktningar börjar tillämpas bland barn till högutbildade föräldrar. Men pedagogiken utvecklades på en förskola, Casa dei Bambini, i ett av Roms slumområden och världens första Montessoribarn var alltså både fattiga och understimulerade. De Montessorilärare som idag arbetar med barn som bor i områden med ekonomiska, sociala och etniska problem anser att Montessoris inlärningsmetod och synsätt på barn är en förutsättning för att nå dessa barn.


Varför är Montessorigrupper och -klasser alltid åldersblandade?
Maria Montessori delade in barns och ungdomars utveckling i fyra olika stadier: 0 – 6 år, 6 – 12 år, 12 – 18 år och 18 – 24 år. Inom dessa perioder utvecklas barnen olika, utifrån sina egna förutsättningar.

När läraren kan utgå ifrån varje barns nivå och de äldre barnen kan hjälpa de äldre så försvinner konkurrenstänkandet och kunskaperna befästs. Barn har behov av att se upp till någon, att ha förebilder. Och de äldre barnen ”växer” när de får visa för de yngre vad de kan.

Eftersom grupparbeten i Montessori bygger på frivillighet får barnen möjlighet att samarbeta med kompisar som antingen ligger på samma kunskapsnivå eller har samma intressen – oavsett ålder.

För att åldersblandade grupper ska fungera krävs en mycket väl förberedd miljö samt lärare som är inställda på att individualisera.


Finns det risk att Montessoribarn blir för individualistiska?
En ganska vanlig fråga från föräldrar. Och en naturlig fråga i Sverige, där verksamheten i skola och barnomsorg av tradition varit starkt grupporienterad.

Som bakgrund kan det vara intressant att blicka bakåt i tiden och utåt i världen. Vad man då finner är att länder med totalitära regimer ofta har förbjudit eller åtminstone varit mycket negativt inställda till Montessoriskolor. Ingen stark statsapparat torde vara intresserad av en skola som har som mål att odla självständiga och ifrågasättande medborgare.

Maria Montessori var en djupt religiös katolik, som under den första delen av 1900-talet ägnade mycket av sin tankekraft till situationen i världen och människosläktets framtid. Det stora och övergripande målet för hennes verksamhet var - världsfred.

Hon ville skapa ett medvetande om barnets enorma möjligheter och den stora betydelsen av hur barnet blir bemött under sina första levnadsår. Hon ville därför också inrätta den bästa miljön – både i hem och skola – för att utveckla egenskaper som respekt för andra människor, samarbetsförmåga och ansvarskänsla.

Det är nämligen först när du är trygg och stark i dig själv som du kan vara ödmjuk och ta ansvar i en grupp.

Därför utgår alltid Montessorilärare från att först stärka det enskilda barnet, hjälpa barnet att hitta sin självkänsla och egenvärde. Det som barnet presterar kan aldrig vara fel, det kan bara vara nästan rätt.

I Montessoriverksamhet leker och arbetar barnet ofta i grupp, men antalet barn och sammansättningen i gruppen är inte en frukt av lärarens order, utan av barnens intressen och önskemål.

Läs gärna det här svaret en gång till! Det är en så viktig grundsten i Montessori.


Har Montessorilärare en speciell inställning till kroppskontakt med barn?
Ja – och nej. Det beror på om man tycker att respekt är en ”speciell inställning” eller ej.

Lärarens uppgift är att visa kärleksfull omtanke och få varje barn att känna sig välkommet. Men inte sällan är det den vuxnes behov av kramar och närhet som styr kroppskontakten – inte barnets behov.

Tycker du själv alltid om när din chef klappar dig på huvudet, dunkar dig i ryggen eller killar dig under hakan? Eller när människor du inte känner så väl kastar sig om halsen på dig? Det gör inte barn heller.

En bra Montessorilärare finns där med öppen och varm famn när barnet vill ha kontakt, men tränger sig inte på. Speciellt viktig är förstås den nära och mjuka kontakten med de mindre barnen. Men aldrig så välmenad fysisk kontakt kan vara störande för både vuxna och barn, om man är koncentrerad på en viktig uppgift.


Hur går det för barn med koncentrationsproblem i Montessori?
Koncentrationsproblem blir allt vanligare bland barn i Sverige. När de första Montessoriskolorna startade var materialet till för att stimulera barnen. Idag, när så många barn är överstimulerade av intryck från verkligheten och media, blir huvuduppgiften snarare att få ordning och struktur i en rörig värld.

På Montessoriskolor är både miljö och material skapat för att befrämja koncentrationen. Att i en lugn och välordnad miljö syssla med praktiska och sinnestränande uppgifter och dessutom slippa bli avbruten, stärker koncentrationen.

I Montessoriskolor är inte dagen indelad i lektionspass på 40 eller 80 minuter. Barnen ska slippa att ständigt bli avbrutna när intresse och koncentration väl har infunnit sig. Under de två till tre timmar långa arbetspassen har barnen möjlighet att hitta sin egen ”arbetscykel” och sitt kreativitetsflöde.

En av de viktigaste sociala reglerna är att visa hänsyn mot kamrater som är koncentrerade på sitt arbete. En av lärarens viktigaste uppgifter är att ständigt arbeta för att befästa den regeln och själv föregå med gott exempel. Att bli störd av läraren kan vara lika förödande för koncentrationen som att bli störd av ett annat barn.

För barn med grava koncentrationsproblem beroende på exempelvis hjärnskador behövs givetvis hjälp av speciallärare även i Montessoriskolor.


Vad menas med alla konstiga termer inom Montessori?

- arbete/jobb
Ett Montessoribarn säger inte ”Idag har jag lärt mig räkna till hundra” utan ”Idag har jag jobbat med hundraplattan”. Att kalla de aktiviteter där barn lär och leker på ett lustfyllt sätt för ”arbete” är menat som ett uttryck för respekt. Barnet jobbar verkligen på högvarv för att förstå världen, språket, siffrorna, de sociala relationerna. Och visst är barnen ofta lika utmattade som vi efter en lång arbetsdag.

Hur man ser på ordet har ofta att göra med ens egen inställning till arbete. Är det en inspirerande och lustfylld del av livet, får också ordet en positiv klang. Är ordet förknippat med tristess och tvång får självklart Montessoritermen arbete en felaktig klang.

- sensitiva perioder
Känsliga/mottagliga perioder. Maria Montessori definierade sex olika sensitiva perioder:
-- för ordning
-- för språk
-- för att lära sig gå
-- för social träning
-- för små föremål och detaljer
-- för att lära med alla sinnen.
Under sina sensitiva perioder blir barnen ofta helt uppslukade av vad de håller på med och kan upprepa en handling många gånger i syfte att lära sig.

- normalisering
Ett begrepp som kan leda till märkliga associationer men som beskriver huvudsyftet med Montessoriverksamheten. Normalisation betyder i korthet den utvecklingsprocess som leder barnet till normalisering eller optimal utveckling. Ett normaliserat barn är ett barn som mår bra, har god självkänsla oh respekt för andra människor, har ro i själen och därmed förmågan att lära sig och att samspela med andra.

- material
Barnens verktyg för att leka och lära. Bakom varje material finns en tanke hur det ska stimulera och träna barnets olika sinnen. Barnet lär sig att både vårda och ha respekt för dessa verktyg. Ofta uppfattas materialet som en leksak av barnen, men som ett läromedel av den vuxne.

- observation
Att observera barnet är grunden för lärarens arbete. Observation ska leda till en djup kännedom och förståelse för varje enskilt barns känslor, behov, kunskapsnivå och intressen.

När läraren fått denna kännedom om barnet kan hon erbjuda rät aktivitet vid rätt tillfälle och se vilka områden hon måste lägga ned extra kraft att locka barnet till.

Att observera innebär inte att läraren bara sitter på en stol och tittar på barnet. Hon observerar genom att ständigt iaktta barnet, umgås med barnet och – inte minst – prata med barnet.

- absorberande sinne
Barnens snabba och omedvetna sätt att ta in information under de första sex åren. Under de tre första åren lär vi oss t ex vårt modersmål på ett rekordsnabbt och omedvetet sätt. I tre- till sexårsåldern växer den medvetna tankeförmågan fram, men sinnet är fortfarande absorberande.

- disciplin
I Montessoripedagogiken har begreppet disciplin en positiv laddning. Här handlar det om den disciplin som kommer inifrån, byggd av den egna kraften och en förståelse för andra människor. Fjärran från den kommenderade lydnad som vi annars förknippar med begreppet disciplin.

Montessoripedagogiken syftar till att utveckla hela barnet till en ansvarskännande människa, säker på sig själv och sin egen förmåga. När barnet växer utvecklar det självkontroll, självrespekt och självdisciplin. Barn som besitter dessa förmågor blir självständiga människor utan behov av att få sig disciplin påförd utifrån.


Är det skillnad på en Montessorilärare och en ”vanlig” lärare?
Ja, en Montessorilärare har en påbyggnadsutbildning i Montessoripedagogik förutom sin lärarexamen. Montessoriläraren har alltså valt att vidareutbilda sig.

Det innebär att Montessoriläraren behärskar den metodik som ingår i pedagogiken: Hur man ser det enskilda barnet istället för ett kollektiv. Hur man erbjuder en förberedd miljö. Hur man observerar och leder istället för att föreläsa och styra. Hur man använder de fördelar som en åldersblandad grupp innebär o s v.

En Montessorilärare är alltså inte en lärare i traditionell mening, utan mer som en handledare och vägvisare åt barnet. Montessorilärarens främsta uppgifter är att iordningställa (och underhålla) miljön i skolan, observera barnet och dess intressen och därefter vägleda barnet till kunskap och utveckling.


Hur beprövad är Montessoripedagogiken för grundskolan?
Pedagogiken har funnit i hundra år och får anses väl beprövad i många länder. Under 90-talet har många Montessoriför- och grundskolor öppnat i Sverige och efterhand som dessa barn blir äldre kommer det även alltfler Montessorigymnasieskolor. Även den vanliga skolan närmar sig alltmer Montessoripedagogiken.


Krävs det inte väldigt mycket självdisciplin hos eleverna för att Montessoripedagogiken ska fungera?
Egentligen inte. Vad som krävs är att barnet omges av vuxna som har tilltro till barnet och en miljö som främjar självständighet. Om barnet sedan får hjälp av läraren att finna sin koncentration så kommer den självdisciplin som behövs av sig själv.


Hur vet lärarna att barnen lär sig vad de ska (enligt läroplanen) om barnen väljer fritt bland ämnena?
Barnet gör tillsammans med läraren upp sin vecko- månads- och årsplanering utifrån de mål som ska uppfyllas enligt den svenska läroplanen och kursplanerna för respektive ämne. Läraren följer sedan kontinuerligt tillsammans med eleven upp arbete, kunskaper och färdigheter. För att få ett långsiktigt perspektiv på lärandet från 6-16 år kommer Portfoliometoden att användas genom hela grundskolan.


Är inte Montessoripedagogikens framgång eller misslyckande väldigt avhängig kvaliteten på läraren och därmed osäker?
Alla lärare är individer, vare sig de är Montessorilärare eller inte. En aldrig så bra pedagogik kan få problem om läraren inte fungerar, självklart. Men i Montessori-pedagogiken finns mycket stöd för läraren, med sina tankar, principer och material. Men det är klart, desto grundligare Montessoriutbildning, ju mer kan Montessoriläraren använda sig av detta.


Kan man börja i Montessoriskola om man inte har gått i Montessoriförskola?
Ja. Mycket av förskolematerialet finns också på lågstadiet, för att barnen ska kunna använda det så länge de har behov av det. Det underlättar även för de barn som inte gått på Montessoriförskola.

Självklart är det lättare för ett barn som gått i Montessoriförskola att börja i Montessoriskola. Barnet är ju då redan välbekant med stämningen, friheten och ansvaret i de många valmöjligheter, lärarrollen, reglerna för det sociala umgänget och materialet. Barn som gått i Montessoriförskola har också tillbringat lång tid med praktiska och sinnestränande övningar, vilket hjälper till att träna koncentrationsförmågan.


Kan man anpassa sig till en ”vanlig” skola om man gått i Montessoriskola?
En vanlig, men knepig fråga, eftersom det beror mycket på den mottagande lärarens inställning till Montessorieleven i varje enskilt fall. Den lärare som tycker om självständiga, initiativrika och frågvisa barn välkomnar Montessoribarn. Om ett Montessoribarn däremot kommer till en strikt grupporienterad undervisning där läraren – på grund av okunskap om eller bristande förståelse för Montessori – har negativa förväntningar på barnet, kan det naturligtvis bli problem.

Omsorg från föräldrarnas sida i valet av ny skola är därför lika viktigt som den omsorg som de visade i valet av Montessoriskolan.

Vid en övergång är det också viktigt att Montessoriläraren bemödar sig om att förklara sitt arbetssätt och att den lärare som ska ta emot barnet är lyhört för informationen om skolan och barnet.


Är det så att elever som gått igenom Montessorigrundskolan t o m högstadiet sedan får svårt att anpassa sig till gymnasiet?
Genom hela högstadiet förbereds barnen inför den helt annorlunda skolform som gymnasiet innebär för att göra övergången så smidig som möjligt. Sedan beror det mycket på den mottagande skolans lärares inställning.

Montessoribarn som fortsätter med universitetsstudier brukar inte ha några problem eftersom de är vana vid att själva inhämta sin kunskap och under många år tränat fram en personlig studieteknik.


Är det sant att elever som går i Montessorigrundskolor är sämre på matematik?
Nej, detta är ett av media förstorat rykte som inte är sant. Det har funnits enskilda lärare som haft problem med detta, men det har inte haft med pedagogiken att göra. Skolor med välutbildade Montessorilärare har aldrig haft detta problem.


Kommer BMSL-förskolorna och -skolorna att vara Montessori-auktoriserade?
Varje BMSL-enhet har som mål att bli en auktoriserad Montessoriverksamhet vilket innebär att den ska uppfylla Svenska Montessoriförbundets krav på auktorisation.


Har man läxor i Montessoriskolor?
Nej, inte i den traditionella bemärkelsen att alla barn har samma läxa samtidigt. Montessoriundervisningen bygger på lärarens förmåga att locka barnet till uppgifter inom de olika ämnena. Men alla barn klarar förstås inte en allsidig kunskapsinhämtning genom det fria valet. Och vissa kunskaper måste man repetera ofta för att befästa. Många barn behöver hjälp i form av individuellt anpassade hemuppgifter. Uppgifterna blir som i andra skolor också en länk mellan hemmet och skolan.


Om barnen inte har läxor, hur sker då inlärningen?
En viktig uppgift för Montessoriläraren är att finna varje barns inlärningsstil och intressen. Med den kunskapen som grund planeras skol- och hemarbete tillsammans med barnet. Lärarens uppgift är också att hjälpa varje barn att känna ansvar för sitt skolarbete, att hitta struktur i lärandet och att analysera lyckade och mindre lyckade resultat. Hur kommer det sig att jag lärde mig det här så snabbt? Är det bättre att läsa lite varje dag och repetera än att råplugga kvällen före provet/redovisningen? Lär jag mig bäst genom att skriva själv eller läsa?

Det händer att föräldrar blir stressade av frånvaron av ”vanliga” läxor. Då gäller det för läraren att förklara hur barnet använder sin tid i skolan.


Har barnen inga raster?
Jo, när de själva har behov av det. Ett barn som arbetar med en intressant uppgift har förmågan att låta sig absorberas av sina upptäckter. Ett längre arbetspass, istället för tidsbegränsade lektioner av traditionellt snitt, ger barnet möjlighet att göra just det.

När så känslan av att ha genomfört uppgiften infinner sig, kan barnet ta en paus, koppla av och ställa om sig inför nästa arbete.


Finns det stora skillnader mellan olika Montessoriskolor?
Ja. Eftersom Montessorilärare är människor och människor är olika. Dessutom lägger de olika Montessoriutbildningarna olika stor vikt vid enskilda ämnen och områden.

Ska du välja arbetsplats åt dig själv eller skola till ditt barn måste du ta reda på så mycket som möjligt om verksamheten och lita till din känsla. Som förälder är det också viktigt att sätta sig in i vad Montessori går ut på, för att kunna bedöma en verksamhet.


Finns det forskningsresultat som visar att Montessoriskolor fungerar bättre än andra skolor?
Det beror på vad man menar med ”fungerar bättre”. Vad en skolform ger till ett barn är svårt att mäta eftersom man först måste bestämma vad man ska mäta. Betyg eller antalet elever som fortsätter på högskolan? Andelen elever som blir kriminella? Eller andelen som hittar ett arbete som de trivs med?

Det finns ännu mycket få svenska forskningsresultat. En utvärdering gjordes 1983 av Christina Gustavsson, docent i Uppsala, i två Montessorimiljöer i Täby kommun. Hon kom fram till resultatet att läroplanen för grundskolan hade mycket stora förutsättningar att tillgodoses i den utvärderade verksamheten. Hon studerade också verksamheten utifrån några kritiska aspekter på Montessori, men fann i undersökningen inte stöd för uppfattningen att Montessoriundervisning skulle vara olämplig för osjälvständiga barn eller barn med koncentrationsproblem. En senare forskningsstudie, publicerad i Science Magazine, finns att läsa (på engelska) här:
-- Evaluating Montessori Education, part 1 (pdf)
-- Evaluating Montessori Education, part 2 (pdf)


Hur kommer Ni att säkerställa att BMSL följer den svenska läroplanen?
Individualiserad undervisning fordrar individuella arbetsplaner och uppföljning. Läraren skall tillsammans med eleven kontinuerligt följa upp arbete, kunskaper och färdigheter. Barnet tränas tidigt att ta ansvar för sin inlärning. Inom ramen för kursplanerna kan de välja tillsammans med läraren vad, när och på vilket sätt de skall arbeta med olika moment. För att få ett långsiktigt perspektiv på lärandet från 6-16 år kommer Portfoliometoden att användas genom hela grundskolan. Dessutom tillkommer de nationella proven vid årskurs 5 och 9 och vi kommer även att arbeta med BRUK, Skolverkets nationella kvalitetsindikatorsystem.

 
  Mer om Montessori:
Montessoripedagogiken

Mer om BMSL-konceptet:
Flerspråkig verksamhet
Hälsa och fysisk aktivitet
Värdegrunden
 
Cosmopolitan Minds - Flyinge Kungsgård 1803, 247 93 Flyinge - 0730-96 00 61 - info@cosmopolitanminds.se.